.
Den finaste jag kan få
du som jag måste stå på tå för att nå
du som har svarta stenar i ditt inre
du som känner att lyckan blir allt mindre
svarta tunga stenar utan avsikt att lämna din själ
du som stöter bort alla som vill dig väl
rädslan för att bli sviken smyger sig på
du vill att det ska vara du som ska gå
Och kanske har en del krossat din vackra vilja
de måste vara idioter, svin - jag kan ej skilja
jag vet vad de går miste om
när du står vid klippans kant och viskar; kom
för bakom sig lämnade de en man av finaste sort
det var deras misstag, att det var du de valde bort
jag hoppas de får leva i sin ensamhet
de måste ångra, de måste ångra sitt svek
Jag vet att du vandrar en ny väg nu min prins
jag vet för I write sins
i mitt huvud kan jag skrika ditt namn
samtidigt som jag somnar i din famn
och jag följer med dig över klippans kant
om du lovar att allt du viskade är sant
att du letar efter mig när jag tappar bort mig
då ska jag flyga med dig, bara dig
