Life à la Nisrin

Hallelåja, vilka ni nu än är *era jävlar som aldrig kommenterar*

Jag har tänkt mycket på hela den här grejen med bloggen, om jag ska stänga ner den eller inte.
Jag har beslutat mig för att inte göra det. 
När man har skrivit i så pass många månader (nio för att vara exakt), känns det bara onödigt att "slänga bort allt". Jag menar, tänk er själva.... ni anstränger er för att uppdatera, och sen helt plötsligt tar ni bara bort allt. Vad var det då för mening med att skriva från första början?
Jag vet inte om jag ska ta en bloggpaus nu eller vad jag ska göra (jag vet, låter jävligt klyschigt med bloggpaus. alla tar bloggpauser just nu), för jag känner att jag inte pallar just nu.
Vissa dagar är jag övertygad om att jag skriver för att jag VILL skriva, andra dagar känner jag att jag bara skriver för er skull. Men sen tänker jag, VARFÖR ska jag skriva för er skull när ni inte visar någon respons?
Okej, Redis kommenterar ju ganska ofta. Haifah ibland. Men ni andra då?
Okej, nu låter det som att jag skriver blogg bara för att få kommentarer, men så är det inte. Det är bara det att en kommentar gör VÄLDIGT mycket då man känner att man tappar motivationen. Det behöver inte stå så mycket. Så lite som ett "hej" duger gott och väl.
Den stora frågan nu är dock fortfarande hur jag ska göra, för jag har fortfarande inte bestämt mig.
Ska jag ta en bloggpaus tills jag känner att jag vill fortsätta att blogga regelbundet igen? Eller ska jag sluta skriva i bloggen men ändå låta den finnas kvar? Jag vet ärligt talat inte, och därför ska jag nog tänka lite till.......
Tills dess; So Long Babies!