Life à la Nisrin

Skratt! Måste bara berätta om en incident idag på väg till pappa.
Efter att ha åkt tåg med min vän stiger jag av i Sätra. Jag går igenom centrum då jag plötsligt hör någon prata på ett konstigt språk. Jag vänder mig om och möts utav en hårig man, förmodligen från irak! *okej, nu skrattar jag ihjäl mig*
Hur som helst, han upprepar det han tidigare sagt. Jag förstår ingenting och säger, va?
-ORRSÄKTA! VÅHR EHR DO KÅMMEHR IFRON?
Jag, som är sjukt trött och hungrig svarar; från tunnelbanan.
-NEEIJ! JAG MENA, VILKEHN LAND?
Jaha. Tunisien och sverige.
-PRATA DO ARABESSQA?
Jo, sådär.
-YADAYADAYADAYADA
Va? Jag är ganska dålig på andra dialekter.
-ÅKEJ. VÅHD EHR DIN NAMEN?
Nisrin. Men jag måste gå nu. Ska träffa min pojkvän. Hejdå
(går snabbt som fan)

HAHA! Jag måste ha sett så sjukt dum ut när jag nästan sprang därifrån. De som känner mig vet att det VÄRSTA jag vet är importer som ska ragga. Det är avtändande som fan med killar som inte kan svenska (och som dessutom bryter på arabiska). Jag har absolut ingenting emot arabiska killar. Jag tyckte mycket om en palestinier för inte så länge sedan.
Dock var denna kille född i Sverige och pratade i stort sett svenska som vilken annan som helst.
Anyway, nog om det. Jag garvar lite åt händelsen nu i efterhand då jag vet hur mycket en vän till mig hade garvat om hon hade varit med.
Måste ha sett galet knäpp ut när jag stack därifrån. Det är bara det att jag ibland är för snäll. Tyvärr.
Förresten. Kom att tänka på en grej, tjejer. Om ni någon gång vill skrämma bort en kille.. nämn bara er s.k. "boyfriend"